Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kristdemokraterna’

Jag säger jippo för att det framställs som så, åtminstone sett utifrån. Fler med mundiarré och inte lika många som säger något som berör  den lilla människan. Ibland kan man få för sig att hela evenemanget ter sig vara en grupp för inbördes beundran. Återigen, sett utifrån.

Hur som haver så var det Kd och Göran Hägglund som var först ut i kväll. Hägglund bröt inte mot tidigare mönster vad gäller talet. Det var fullt så kryddat med humor och skämt som vanligt. och som vanligt tog inte hans skämtlynne överhanden utan snarare användes som en komplement till de politiska förslagen. Hägglund var på hugget trots att han ibland pratade med en påtaglig heshet. Förkyld eller alldeles för talför? Strunt samma! Han var som sagt på hugget och talet innehöll väldigt många politiska förslag såsom mindre förskoleklasser, kravet att skolelever ska läsa minst en svensk klassiker, ett femte skatteavdrag om ekonomin tillåter och sänkt skatt för pensionärerna. Jättebra idéer men de saknar än så länge förankring i Alliansen och skattesänkningarna tillika förslag om mindre grupper i förskolan (om reformen ska betalas genom skattesedeln det vill säga) lär kosta så mycket att andra reformer måste stryka på foten. Hägglunds förslag om att höjd maxtaxa ska bekosta reformen om mindre och fler barngrupper lär inte falla i god jord bland en större del av väljarna. och det skulle skada ett redan sargat parti. Men visst… får man ihop det utan att det slår för hårt mot de mindre bemedlade i samhället så är det vara att köra på!

Underligt nog så nämnde han inte ordet vårdnadsbidrag över huvud taget. Man har kanske (äntligen) insett att det inte var någon valvinnare. Men allra klokast gjorde de i att inse vikten av att bredda politiken. Det sken igenom inte minst i valet av utspel. Om det leder till fler röster är det svårt att sia om men min magkänsla säger att så inte blir fallet.

Mer om Hägglunds tal ser ni här, här, här, här

Annonser

Read Full Post »

Det är en fråga som ja har ägnat en hel del tid och energi på att svar på utan att lyckas nämnvärt. Det är en fråga som blir mer aktuell för varje opinionsundersökning som publiceras- Ytterligare ras i opinionen för Kd och partiledningen fortsätter tiga som muren. Men varför?

Sviktande väljarstöd för tredje valet i rad beror knappast på att partiet oftast förknippas med frikyrklighet och gamla värderingar. Istället kommer raset an på att partiledningen  har varit för blek  och inte vågat ge sig in i debatten. De egna hjärtesfrågor förvandlas oftast till ett hafsverk. Vinterns skandaler inom äldrevården  t ex (som Kd ansvarar för) löste av varann utan att någon som helst förbättringsåtgärd vidtogs. Och inte har det blivit bättre av att Kristdemokraterna har försökt bredda politiken. Minns ni allt ståhej kring begreppet ”Verklighetens folk”? Förstod ni vad partiet syftade på? Nej??!! Oroa dig inte ty rätt många kd:are hade lika svårt att reda ut det hela. Inte undra på att väljarna sviker. Lägg därtill all överansträngning  för att hålla sig på kant med Moderaterna genom att totalt lägga sig platt varje gång en obekväm fråga som går stick i stäv med Kds politik lyfts fram (homoäktenskap, homoadoption, transsexuellas rätt att behålla fortplantningsorganen mm mm mm). Vi liberaler känner inte igen oss i partiet och de konservativa som länge utgjorde partiets väljarbas vill inte kännas vid partiet. Existensberättigande är inte ett ord jag skulle använda i samma mening som Kristdemokraterna.

Men det har gjorts försök att  fånga upp nya väljare. Ett namnbyte dryftades och det kyrkliga skulle tonas ner. Bra! Men då hade man nog tappat ännu mer i opinionen då de mer konservativa med all säkerhet hade sökt sin tillflykt hos andra mer konservativt anstrukna partier exempelvis Sverigedemokratrena.

Partiet hade försatt ett gyllene tillfälle att dra sig upp ur svackan och bli en kraft att räkna med. När Mats Odell utmanade Göran Hägglund i striden om partiledarposten borde partimedlemmarna ha visat mod. En månad innan kongressen intervjuades Mats Odell i P1. Fram trädde bilden av en målmedveten och orädd politiker som stod fast vid de egna åsikterna hur obekväma och kritiserade de än var. Ingen fegis helt enkelt! Rivstart och förnyelse skulle prägla varje millimeter av partiets politik. Med partimedlemmarna fegade ur och Hägglund åter valdes till kaptenen på ett sjunkande skepp.

Jag är rätt nyfiken av mig och kommer fortsätta fråga mig varför Kd inte avvecklar sig själva. Det är när allt kommer omkring ett parti som gjort sig av med sin själ.

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: