Idag är det dags för Miljöpartiet att tala om vad de vill och det har de inte varit sena med. Det har hållits anföranden om vikten av en klimatsmart politik, vi har fått höra att sjuklöneansvaret som tynger ner företagarna ska slopas, kvinnor ska få mer makt över sin arbetstid, arbetsmiljön ska förbättras…. ja, det blev en hel del men är det bara tomma ord? Min farhåga är att det blir bara det; tomma ord och en skyll-ifrån-sig-attityd när/om de inte lyckas få igenom sina förslag. Kom ihåg att de inte kommer att ha majoritet för sina idéer vid en eventuell rödgrön valseger. De måste prata ihop sig med inte minst S och V. Frågan är om inte Mp.s rödare kamrater segrar i kampen om vem som får mest pengar till sina förslag. Miljöpartiet kommer inte förlora allt; De har när allt kommer omkring blivit mer vänstervridna sedan vårens kongress. Trots det kommer nog deras samarbete med Alliansen ligga dem i fatet och oblida ögon kommer att nagelfara dem.
Idag kom Fridolin med ett rätt bra förslag. Han vill satsa miljarder på att rusta upp Sveriges skolor. Arbetsmiljön sätts i första rum och skollokalerna ska fräscha upp och klimateffektiviseras. Låter bra, va? Förslaget kommer att finansieras genom att vi avstår ett femte jobbskatteavdrag. Låter fortfarande bra va? Men sen kommer det- staten ställer upp med högst 25% av beloppet och huvudmannen ska bekosta resterande summan. Tror man på fullt allvar att skolorna som drivs av riskkapitalbolag kommer gladligen att betala ut stora summor på upprustning? Och vad kommer att hända i fattigare kommuner där nedläggningen av skolor är regel snarare än undantaget. Ytterligare en kostnader måste tas någonstans ifrån. Blir det äldrevården som får ett mindre anslag? Eller kommer regeringen att skjuta till ytterligare summor? Det blev ett konkret och bra förslag som snabbt förlorade substans.
Miljöpartiet ville också utmåla sig till landets företagarpart numero uno men här fallerar de markant särskilt när man har deras kongressbeslut från i våras i åtanke. Slopad sjuklöneansvar vill de locka med men det blir dock mindre förmånligt att rösta på Mp när man inser att de vill verka för ett förbud mot vinster i välfärden. Ett sådant förbud skulle innebära att fler som tänker eller som redan idag driver t ex ett vårdföretag tänker om. Då riskerar vi att få en försämrad valfrihet eftersom färre väljer att starta eget. Färre företag leder till att färre anställs och en minoritet som bär upp en majoritet. Men förbudet skulle även slå hårt mot kvinnor, en grupp som Miljöpartiet säger sig värna särskilt mycket om. Kvinnor utgör en större del av chefer och anställda inom just välfärdssektorn. Ju fler arbetsplatser de har att välja på desto lättare blir det för de att kräva en större lön som dessutom ger henne en ökad pension när hon tackar för sig och lämnar arbetslivet. Utan valfriheten skjuts kvinnornas möjligheter att förverkliga sig i sank. Hur feministiskt är det på en skala, Mp?
Vänstersvängningen märks också markant i Mp.s vurm för ekonomiska styrmedel som på ren svenska heter skattehöjningar. Enligt Fridolin är det något som företagarna själva efterfrågar eftersom de vill se en fasthet i miljöpolitiken. Det vill väl alla men jag har svårta tt se hur kraftigt höjda styrmedel kommer att gynna företagarna i längden. Om en allt större del av vinsten går oavkortat till staten så minskar företagets utrymme för återinvesteringar och därmed omintetgörs möjligheten att växa och anställa. Ekonomiska styrmedel fungerade i en värld inna globalisering blev ett faktum. Sedan 1980-talet har det blivit betydligt lättare för bolag att flytta till andra delar av världen med höga skatter som största anledningen till flytten. Något som Mp snarast borde ta fasta på när de föreslå ekonomiska styrmedel som recept på allt.