Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juni, 2013

Jag säger jippo för att det framställs som så, åtminstone sett utifrån. Fler med mundiarré och inte lika många som säger något som berör  den lilla människan. Ibland kan man få för sig att hela evenemanget ter sig vara en grupp för inbördes beundran. Återigen, sett utifrån.

Hur som haver så var det Kd och Göran Hägglund som var först ut i kväll. Hägglund bröt inte mot tidigare mönster vad gäller talet. Det var fullt så kryddat med humor och skämt som vanligt. och som vanligt tog inte hans skämtlynne överhanden utan snarare användes som en komplement till de politiska förslagen. Hägglund var på hugget trots att han ibland pratade med en påtaglig heshet. Förkyld eller alldeles för talför? Strunt samma! Han var som sagt på hugget och talet innehöll väldigt många politiska förslag såsom mindre förskoleklasser, kravet att skolelever ska läsa minst en svensk klassiker, ett femte skatteavdrag om ekonomin tillåter och sänkt skatt för pensionärerna. Jättebra idéer men de saknar än så länge förankring i Alliansen och skattesänkningarna tillika förslag om mindre grupper i förskolan (om reformen ska betalas genom skattesedeln det vill säga) lär kosta så mycket att andra reformer måste stryka på foten. Hägglunds förslag om att höjd maxtaxa ska bekosta reformen om mindre och fler barngrupper lär inte falla i god jord bland en större del av väljarna. och det skulle skada ett redan sargat parti. Men visst… får man ihop det utan att det slår för hårt mot de mindre bemedlade i samhället så är det vara att köra på!

Underligt nog så nämnde han inte ordet vårdnadsbidrag över huvud taget. Man har kanske (äntligen) insett att det inte var någon valvinnare. Men allra klokast gjorde de i att inse vikten av att bredda politiken. Det sken igenom inte minst i valet av utspel. Om det leder till fler röster är det svårt att sia om men min magkänsla säger att så inte blir fallet.

Mer om Hägglunds tal ser ni här, här, här, här

Annonser

Read Full Post »

Allt sedan norrmännen lanserade ett spillrans nytt sätt att få in fler kvinnor i de mansdominerade bolagsstyrelserna har många andra länder med Sverige i spetsen hakat på. Idén heter kvotering och går ofta ut på att ett antal platser, ofta hälften, i varje styrelse i de offentliga bolagen ska avsättas till kvinnor med vite och höga böter som straff för de som inte når uår upp till de ställda kraven. I värsta fall har man lovat från regeringens sida att tvångsupplösa bolagen där andelen kvinnor i styrelserna inte anses vara tillräckligt hög.

Debatten om kvotering tar ibland fart för att sedan svalna lika fort. man hinner knappt skriva ett blogginlägg härom innan kvotering åter blir en icke-fråga. Och förr var det nästan uteslutande vänstervridna debattörer som krävde en lag helt lik den norska. Men de senaste dagarna har det hänt något som faktiskt fick mig att tappa hakan. Moderaterna, och inte minst Anders Borg, har lagt fram ett förslag om kvotering till bolagsstyrelserna. Att just Moderaterna vill ha en dylik lag är ömsom frapperande och ömsom förväntat. I sin iver att dra till sig röster vänsterifrån har de beständigt visat sig vara en förvaltare av det som vi fått ärva snarare än ett parti som tillsammans med Centern, Folkpartiet och Kris(t)demokraterna ska verka för att föra Sverige in i framtiden med fräscha idéer och en politik som omfattar så många som möjligt. Politiken har hamnat i en stiltjens svacka. Man står hellre och stampar än att sticka ut hakan.

Men snacket om kvotering bör förbli just det, SNACK och bör aldrig se dagens ljus i form av ett lagförslag. Att en regering kan gå in och tvångsupplösa ett bolag är så fjärran demokrati man kan komma. tankarna förs till förstatligande av apoteken 1070. Ty någon straff eller påföljd måste väl finnas till hands om ett bolag bryter mot lagen (Utan påföljd blir lagen tandlös och bortglömd och vad är då vitsen med lagen om så blir fallet?) och jag tvivlar starkt på att man nöjer sig med att bötfälla de oskyldiga.

Läs mer här, här, här och även här

Kvotering av kvinnor till bolagsstyrelserna lär slå hårt mot de som skulle hjälpas, alltså kvinnorna. Tanken är god- Ju fler kvinnor som deltar i beslutsfattande i näringslivet är bara positivt sett ur jämställdhetsperspektivet. Dessutom kommer styrelseuppdraget märkas rejält i form av höjd pension när det väl blir dags att betala ut den. Och vem vill inte ha en kvinna som chef? Kvinnor kan och är minst lite företagsamma som männen- Dessutom är det lättare att tala ut om dittan och dattan med kvinnliga chefer har i alla fall jag märkt. På en punkt lär kvinnorna stjälpas dock. Blir man inkvoterad på grund av sin kön lär det uppstå spänningar åtminstone tillfälluga sådana och inom styrelsen. Gliringar som ”Du blev ju bara inkvoterad, qvinna” lär höras ett antal gånger vilket kan indirekt motverka syftet med kvoteringslagen, alltså att öka jämställdheten i näringslivet. Den inkvoterade kvinnan kommer med all säkerhet att stämplas som mindre duglig som och främst av sina manliga kollegor. Hon fick ju jobbet på grund av kön inte på grund av hjärnkapacitet. En gigantisk och vedervärdig underminering av kvinnan som i sin tur för feministernas kamp tillbaka till tiden föra 1920-talet.

I stället för att kvotera in kvinnor bör man istället ställa sig frågan om varför det ser ut som det gör. Vill inte kvinnorna roffa åt sig av makten? Väljer de i större utsträckning att stanna hemma med barnen? Beror det på kulturella och sociala attityder? Få svar på de frågorna och utgå därifrån. Ty man vill hjälpa och inte stjälpa kvinnorna.

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: