Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2013

Då var det dags att begrava Margret Thatcher, Storbritanniens första kvinnliga statsminister tillika landets mest omtalade hatade och mytomspunna. Många väljer att minnas henne för att ha varit den som ”botade” Europas sjuka man. Landet var dåtidens Grekland och under hela 1970-talet drogs Storbritannien med stora skulder och en ihärdig ekonomisk skris. Detta oavsett om det var Labour eller Tories som ledde landet. Byråkratins och fackens nedtyngande krafter gjorde att landet inte förmådde stå pall när oljekrisen slog till 1973. Det är svårt att ta reda på om IMF gick in med nödlån eller om det bara var ett rykte. Sanningen är dock att IMF tog emot en förfrågan om ekonomiskt bistånd när landet till slut gav upp. År av energiunderskott, strejker som gjorde att t ex lik inte kunde begravas och sopor inte kunde hämtas och allmänhetens missnöje med regeringens valhänthet. 1979 gick britterna man ur huse och röstade fram en högerregering som sade sig ha botemedlet mot ekonomins åkommor. Det skulle bli krafttag och nya moderna idéer. Och det blev det också!

Margret Thatcher lyckades bli omvald 3 gånger om än med sviktande stöd bland väljarna. Ömsom gick det strålande bra och tillväxten var på topp. Men lika ofta som de goda tiderna tittade fram lika ofta syntes mörka moln på horisonten. Privatiseringen och vissa fall  nedläggningen av landet kolgruvor ledde till att arbetslösheten fick gripa omkring sig i större delar av norra England.  Detta gav och ger än i dag utslag i en tilltagande fattigdom som har gått i arv mellan generationerna. Hela samhällen som en gång frodades och mådde prima strök med när thacherism slog till.  Statens bostadsbestånd såldes bort till de som hade råd och det gjorde det svårare för landets svagare att hitta lämpligt boende. resultatet blev att det är idag råder skriande brist på bostäder. Välfärden blev en angelägenhet för kyrkan och välgörenhetsorganisationerna; Inget som staten behövde befatta sig med. Landet, som alltid hade varit splittrat mellan den rikare södra delen och den fattigare norra delen, klevs i tu med en mer påtaglig splittring mellan de som hade och som som inget hade.

För de som hade det bra (befolkningen i södra England) så var de goda tiderna ofta pepprade med låg konjunktur och trångmål. Thatcherisms kolossala övertro till marknaden gjorde att inflationen skenade iväg samtidigt som ständiga skattesänkningar urholkade statskassan. Infrastrukturen knakade i fogarna, sjukvården var på fallrepet och bostadsbubblan sprack efter åratal av skenande priser och låga boräntor. Ändå löd mantrat att thatcherism var av godo och skulle gynna landet.

Det var först när hennes regeringen kungjorde att varje vuxen medborgare skulle gemensamt bekosta kommunernas utgifter för de få tjänster som de tillhandahöll, som folket fick nog. Alla från de fattigaste student till den rikaste lord skulle vara skyldiga att erlägga avgiften. Men när man räknade ut just hur mycket man skulle betala så visade det sig att det i 6 fall av 10 att det fattigare fick betala mest. Något som jag liknar vid skattesystemet på 1400-talet då de fattigas skuldbördan vida översteg prästernas och adelsmännens börda. 1989 gick man ur huse och krävde ett avskaffande men trots våldsamma upplopp slog thatcherismens män dövörat och fortsatte med sina reda smidda planer. Det mullrade dock av missnöje inom partiet och två år senare blev Thacher avsatt som partiledare. Jag kan hålla med om att kommunavgiften och andra delar av den förda politiken spelade en stor roll i Thachers fall men mest kommer det an på hur hon bemötte de egna medarbetare. de var trötta på att bli överkörda och utskällda av en kvinna. Hon hade mött motstånd innan inte minst när det gällde finanspolitiken men när allt kommer omkring skulle just hennes vilja fås fram och det till varje pris. En sådan inställning är ohållbar i längden och i en demokrati precis som i en diktatur görs det revolt. Det hade hon knappast räknat med.

Jag kommer att minnas Margret Thatcher för att hon var en viljestark kvinna som lyckades ta sig in i maktens fina rum. Men jag kommer också komma ihåg henne som en smula nationalistisk- ”British is best och ingen rår på oss.” Detta var tydligast när hon förklarade krig mot Argentina då denne fick för sig att med våld ta tillbaka Falklandsöarna. Hon stretade emot när hungerstrejkarna på fängelset The Maze krävde att bli frisläppta och att Nordirland skulle överföras till Republiken. Hon var orubblig i sin syn på kommunismen (som hon gärna blandade ihop med socialism) och ståndpunkten om att den skulle förpassas till det förflutna. Hon talade mycket om demokratins ljuvhet men jag kan inte dra mig till minnes av att hon ansträngde sig särskilt mycket för att sprida denna ljuvhet. Världen är mer demokratisk idag men det är knappast något man kan tillskriva henne.

Jag vill också minnas fru Thatcher som den kvinna som kunde ha gjort det lättare för andra kvinnor att ta sig in i maktens fina rum. Det gjorde hon dessvärre inte. Istället omringade hon sig nästan uteslutande av gråa trista gubbar oftast helt utan förankring i vardagslivet. Hennes konservativa hållning begärde att kvinnor skulle hålla sig hemma ty något skattefinansierad dagisverksamhet skulle vara socialistiskt tänk om därmed rimma illa med thatcherisms främsta princip- allt vad välfärd heter är av ondo och ska tillintetgöras. Få kvinnor figurerade i Thatchers regeringar, något som inte vållade bekymmer. Lite  mothugg får jag dock av en an Thatchers många anhängare.

Jag vill minnas Margaret Thatcher och hennes gråa gubbar som de som gjorde sitt yttersta för att splittra landet. De mer än någon annan regering (förutom USA) överansträngde sig för att dra ner på statens utgifter genom att dra ner på välfärden och därmed möjligheten för miljontals nu som då att förverkliga sina drömmar. Skolan slogs i spillror, sjukvården var kraftigt underfinansierad och undermålig. Vård av i månget fall en skamfläck på landets rykte. Äldre som inte hade råd att ha det varmt hemma frös bokstavligen ihjäl. Jag minns Margaret Thatcher som den statsminister vars politik var till gagn för ett fåtal som redan hade eller den mindre skara som lyckades komma upp sig. De andra  lämnades vind för våg.

Margaret Thatcher och jag delar samma syn på behovet av en stark demokrati. Hon var även lika principfast och bångstyrig som jag. Och modig var hon med. Jag kan förstå att en del kvinnor ser upp till henne då hon lyckades ta sig upp i rangen och i en värld dominerade av män. Men som sann socialliberal kan jag inte respektera henne för hennes hantering av ekonomin och hur detta slog mot de svagaste i samhället.

Läs mer på Svt1, Svt2, Svd1, Dn1, Dn2, Gp, Sr, Expressen, Aftonbladet

Read Full Post »

Byggbolaget NCC verkar i en rätt mansdominerad bransch. De bygger vägar, skolor, järnvägar mm på uppdrag av regeringen och uppdragen bekostas med skattepengar. Inget problem enligt Socialdemokraterna. Synd att de inte kan förmå vara lika blida mot företag inom vård och omsorg som anställer där de anställda är huvudsakligen kvinnor. Deras argument mot vinster i välfärden tillika deras förslag om kommunal vetorätt mot privata välfärdsföretag kommer att slå hårdast mot kvinnor.

I stället för vinstförbud och liknande förslag så borde man i stället prata om hur man bäst kan tillhandahålla bästa möjliga servicen inom välfärdssektorn oavsett om det är ett kommunalt eller privat företag som erbjuder tjänsterna. Till diskussion det kan man lägga sådant som att statliga myndigheter får utökad rätt att göra oanmälda besök hos dessa företag för att försäkra sig om att bristfälligheter inte uppstår, eller regler om att varje privat företag som är verksamt inom Sveriges gränser ska  betala skatt i landet. Det vore också på sin plats att  diskutera  avtal med länderna som uppfattas som skatteparadis så att färre väljer att lägga sina pengar i hemliga konton utomlands .

Vill man verkligen se till att välfärden inte ska urholkas måste det skapas förutsättningar för att fler företag ska kunna startas och helst av allt företag som anställer flera! Vi kan inte gå in i en framtid där flera försörjs av allt färre. Det är inte hållbart i längden och skulle ge utslag i en kraftigt försämrad välfärd för alla. Därför borde Socialdemokraterna genast se över sitt förslag till vinstförbud/vetorätt och det illa kvickt!

Man kan bara hoppas på att att deras forna arbetskamrater, MP, lyckas tala förstånd med sossarna………

Läs mer på Svt1 Svt2, Dn1, Dn2, Dn3, Svd1, Svd2

Read Full Post »

%d bloggare gillar detta: